Om miljövänliga glykoler bryts ner av syret i naturen, vad tror du då händer när det finns syre redan i systemvätskan?

Tänkte inte på det, skulle Peter Dalle ha sagt. Tänk på det säger jag.

Ingenting kan förbättra vattnets energibärande egenskaper, allt du tillsätter kommer att försämra förmågan, men ibland kräver omständigheterna frostskydd i systemen för att det överhuvudtaget ska fungera. Glykol är ett utmärkt frostskydd men det kräver att du har fullständig kontroll över vad den kommer i kontakt med, för att den ska fungera som tänkt. Moderna miljövänliga glykoler ska brytas ner (upp till 90 %) inom 28 dagar, de allra miljövänligaste inom 10 dagar.

Använder du glykol i ditt värmeåtervinnings- eller kylsystem ska du vara väldigt noga med att avgasa systemet från syre omedelbart efter påfyllning, även om du använder färdigblandad glykolvätska. Syret i vattnet börjar annars direkt en nedbrytningsprocess av glykolen.

Men inhibitorerna då? Inhibitorpaketet i glykolen är en tillsatts som skyddar metaller i VVS-systemet från korrosion. Problemet är att även de bryts ner, nedbrytningen bildar CO2 och andra gaser, sänker pH och höjer konduktiviteten. Allt detta skapar korrosion och utfällningar som ger beläggningar. Vi har sett många havererade ”glykolsystem”, det mest drabbade totalhavererade på mindre än 8 månader, med korrosion och omfattande läckage.

Glykoltillverkarna garanterar ofta en livslängd på 25 år i ”ett väl skött system”. Vad betyder det? Inte innehåller det syrgas i alla fall, det är ett som är säkert. Tänk på det.

En generell rekommendation är att inte blanda glykolvätskan själv. Och definitivt inte låta den stå i öppna kärl. Då har du nedbrytningsprocessen igång redan innan du får in glykolen i systemet.

Det finns en DIN norm – DIN 4726 – som anger hur mycket syre en systemkomponent (t.ex. ett plaströr) får släppa in under en viss tid, och fortfarande kallas tät.

DIN 4726
Maximal insläppning av syre på 0,1 mg syre/liter rörvolym och dygn är det bra det? Tja … det är inte speciellt mycket om det är vad du skulle få i dig via en snorkel när du behöver luft, men det är förskräckligt mycket om det är vad du kan tänka dig att tillåta i ditt vätskesystem. Ändå är det just var DIN-normen menar med diffussionstäta rör.

Vad är en jäkla massa syre?
Vi vet att korrosionen i ett vätskesystem är i det närmaste obefintlig vid 0,1 mg syre/liter vätska. Men om du släpper in 0,1 mg/lit per dygn i ett system så har du 1 mg/l efter 10 dygn, 3 mg/l efter en månad. Efter tre månader är du uppe i 9 mg/l, vilket är ungefär vad kranvatten innehåller i de flesta svenska kommuner. Fortfarande inte mycket att yvas över om du tänker andas det, men med kännedom om syrets inverkan på korrosionen i VVS-system är det förskräckligt. 3 mg syre/liter sätter nämligen fart på korrosionen, 9 mg/l ger den en god grogrund och håller korrosionsbrasan effektivt igång. Vid 9 mg syre/l oxiderar cirka 10 g järn/m2 och dag!

Det låter komplext, men vi har en enkel lösning på problemet – snabbavgasning och därefter underhållsavgasare.

När man har sett tusentals värme- och kylsystem så slutar man förvåna sig över hur många egna ”fixar” i form av tätningar eller specialkylningar det finns. En har dock blivit så vanligt förekommande att vi har gett den ett eget namn.

Fiffigt Jocke
En del VVS:are – inte alla – tänker ibland lite kortsiktigt. När kompressorer blir överhettade och kylmediebärarna inte längre ger tillräcklig kylning kan det vara frestande att ge sig på symptomen istället för källan till problemet. Det är känt bland många att vatten har fem gånger bättre kylförmåga än luft. Om man då inte känner till att systemvätskan är problemet kan det för en del ligga nära till hands att kyla utifrån med vatten. En Gardena- lösning på taket … fiffigt Jocke!

Gardena-lösning
Vi har sett det så ofta att vi har gett det ett eget namn. Men det är en kissa-i-byxan-lösning. Ett sprinklersystem som kyler kylmediekylaren utifrån förbättrar kylningen kortsiktigt, men blir kostsam. Förutom vattenförbrukningen så riskerar den hemmagjorda kylningen att bli en legionellaspridare. Vi har sett ventilationssystem med tillväxt som har skapats av Gardena-lösningar. Samtidigt går kompressorn för fullt, drar mer el, ger mer störningar och levererar mindre kyla. Kära vänner, gör inte så.

Det är kylmediet som inte transporterar kyla som det ska. Oftast beroende på för höga gashalter som har lett till bubbelpäls i värmeväxlarna, och som ger korrosionsangrepp och därpå följande igensättning i ventiler och kavitation i pumpar. I bästa fall olönsam verkningsgrad på systemet, i värsta fall funktionsstörningar och pumphaverier. Lämna Gardenaspridaren på gräsmattan och låt oss hjälpa er med värme-/kylsystemen. Det är komplexa problem, vi vet – men vi har en enkel och fungerande lösning. Och den heter inte Gardena.

Vid Ericssons anläggning i Karlskrona hade för några år sedan ett ganska stort kylsystem, 4 kompressorer med en total kyleffekt på nästan 700 kW, funktionsproblem. A/C-kompressorerna stoppade p.g.a. för högt kondenseringstryck.

Kunden var färdig att sätta igång byte av systemvätska och invändig rengöring av kondensortuberna i systemet och det hade även gått så långt att de hade startat planer på att bygga ut hela kylsystemet eftersom det inte längre nådde nödvändig kyleffekt.

Ericssons serviceföretag, Comfortgruppen i Karlskrona, kontaktade oss och vid besiktning kunde vi konstatera höga gashalter. Vi föreslog att vi skulle prova med en snabbavgasning av systemet innan de startade några omfattande och kostsamma åtgärder. Systemvätskan innehöll 12 mg syre/liter och genomsnittligt kondenseringstryck låg på över 20 bar.

Vi körde snabbavgasaren i 2 dygn och nådde ner till en syrgashalt på 0,8 mg syre/liter. Kondenseringstrycket sjönk med 20 % och genomsnittliga effektförbrukningen för kylsystemet sjönk med 13 %.

Funktionsproblemen försvann och systemet fungerar perfekt till en lägre kostnad och dessutom med en högre kyleffekt än tidigare. Men allra mest nöjd var nog kunden med att den planerade utbyggnaden av kylsystemet inte behövde göras.

”En enkel åtgärd på ett komplext problem.”